<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<item xmlns="http://omeka.org/schemas/omeka-xml/v5" itemId="3457" public="1" featured="0" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://omeka.org/schemas/omeka-xml/v5 http://omeka.org/schemas/omeka-xml/v5/omeka-xml-5-0.xsd" uri="http://occitanica.eu/items/show/3457?output=omeka-xml" accessDate="2026-05-16T16:32:56+02:00">
  <fileContainer>
    <file fileId="147802">
      <src>http://occitanica.eu/files/original/372a404d5477e4380040fc1cb969543a.jpg</src>
      <authentication>f8e802549ce01ab7b595327ce41e45cd</authentication>
    </file>
  </fileContainer>
  <collection collectionId="8">
    <elementSetContainer>
      <elementSet elementSetId="1">
        <name>Dublin Core</name>
        <description>The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.</description>
        <elementContainer>
          <element elementId="50">
            <name>Title</name>
            <description>A name given to the resource</description>
            <elementTextContainer>
              <elementText elementTextId="260489">
                <text>RPCO : Repertòri del patrimòni cultural occitan</text>
              </elementText>
            </elementTextContainer>
          </element>
        </elementContainer>
      </elementSet>
    </elementSetContainer>
  </collection>
  <itemType itemTypeId="35">
    <name>Repertòri : Òbra</name>
    <description/>
  </itemType>
  <elementSetContainer>
    <elementSet elementSetId="1">
      <name>Dublin Core</name>
      <description>The Dublin Core metadata element set is common to all Omeka records, including items, files, and collections. For more information see, http://dublincore.org/documents/dces/.</description>
      <elementContainer>
        <element elementId="50">
          <name>Title</name>
          <description>A name given to the resource</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="265654">
              <text>Le  Boeci  : la plus ancienne œuvre littéraire en occitan</text>
            </elementText>
            <elementText elementTextId="418814">
              <text>Lo Boeci : l'òbra mai anciana literària en occitan</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="49">
          <name>Subject</name>
          <description>The topic of the resource</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="391174">
              <text>Boeci</text>
            </elementText>
            <elementText elementTextId="391175">
              <text>Boèce (0480?-0524) -- Dans la littérature</text>
            </elementText>
            <elementText elementTextId="391176">
              <text>Occitan (langue) -- Avant 1500</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="86">
          <name>Alternative Title</name>
          <description>An alternative name for the resource. The distinction between titles and alternative titles is application-specific.</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="418815">
              <text>Le Boeci : la plus ancienne œuvre littéraire en occitan</text>
            </elementText>
            <elementText elementTextId="418816">
              <text>Lo Boeci : l'òbra literària en occitan mai anciana</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="41">
          <name>Description</name>
          <description>An account of the resource</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="418817">
              <text>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Le &lt;em&gt;Boeci&lt;/em&gt; est un po&amp;egrave;me all&amp;eacute;gorique, paraphrase en langue occitane du trait&amp;eacute; sto&amp;iuml;cien et n&amp;eacute;oplatonicien&amp;nbsp;&lt;em&gt;Consolatio philosophiae&lt;/em&gt; du philosophe et homme politique latin Anicius Manlius Severinus Boethius dit Bo&amp;egrave;ce (480?-524). Il a vraisemblablement &amp;eacute;t&amp;eacute; compos&amp;eacute; en Limousin aux alentours de l&amp;rsquo;An Mil. Ce po&amp;egrave;me sur la vie de Bo&amp;egrave;ce est connu par un manuscrit fragmentaire de 258 vers d&amp;eacute;casyllabes conserv&amp;eacute; au sein d&amp;rsquo;un recueil de manuscrits du fonds ancien de la Biblioth&amp;egrave;que d&amp;rsquo;Orl&amp;eacute;ans. &lt;br /&gt;Le fragment du &lt;em&gt;Boeci&lt;/em&gt; est consid&amp;eacute;r&amp;eacute;, avec la &lt;em&gt;Canso de sancta Fides de Agen&lt;/em&gt; (Chanson de Sainte Foi d&amp;rsquo;Agen), comme une des plus anciennes &amp;oelig;uvres litt&amp;eacute;raires compos&amp;eacute;es en langue occitane.&lt;br /&gt;&#13;
&lt;h2&gt;Autres versions du titre :&lt;/h2&gt;&#13;
Le manuscrit ne comportant aucun &amp;eacute;l&amp;eacute;ment de titre, les diff&amp;eacute;rents &amp;eacute;diteurs et critiques ont forg&amp;eacute; diff&amp;eacute;rents titres depuis le d&amp;eacute;but du XIX&lt;sup&gt;e&lt;/sup&gt; si&amp;egrave;cle. Le titre&lt;em&gt; Boeci &lt;/em&gt;est aujourd&amp;rsquo;hui adopt&amp;eacute; comme titre conventionnel (titre uniforme) [1].&lt;br /&gt;&#13;
&lt;h3&gt;Formes rejet&amp;eacute;es :&lt;/h3&gt;&#13;
&amp;lt; &lt;em&gt;Po&amp;egrave;me en vers romans sur Bo&amp;egrave;ce&lt;/em&gt; (F. Raynouard, 1817)&lt;br /&gt;&amp;lt; &lt;em&gt;Bo&amp;egrave;ce&lt;/em&gt; (P. Meyer, 1872)&lt;br /&gt;&amp;lt; &lt;em&gt;Boecis&lt;/em&gt; (V. Crescini, 1926)&lt;br /&gt;&amp;lt; &lt;em&gt;Fragments de la Vie de Bo&amp;egrave;ce en langue romane&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&#13;
&lt;h2&gt;Exemplaires conserv&amp;eacute;s :&lt;/h2&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;Le &lt;/span&gt;&lt;em&gt;Boeci &lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;est connu par une seule copie fragmentaire copi&amp;eacute;e &amp;agrave; la fin d&amp;rsquo;un recueil de textes religieux conserv&amp;eacute; &amp;agrave; la Biblioth&amp;egrave;que d'Orl&amp;eacute;ans : &amp;laquo; &lt;/span&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;J&amp;eacute;r&amp;eacute;mie et &amp;Eacute;z&amp;eacute;chiel, suivis de sermons, du Cantique des cantiques et d'un fragment de la Vie de Bo&amp;egrave;ce en langue romane &amp;raquo;&lt;/span&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;Le Po&amp;egrave;me commence au milieu de la page 269 et s&amp;rsquo;arr&amp;ecirc;te &amp;agrave; la page 275 par un mot coup&amp;eacute;. Les 21 premiers vers (page 269) sont d&amp;rsquo;une &amp;eacute;criture plus archa&amp;iuml;que que le reste du fragment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h3&gt;Provenance :&lt;/h3&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;Le manuscrit provient de l&amp;rsquo;abbaye de Saint-Beno&amp;icirc;t-sur-Loire (abbaye de Fleury), dont la biblioth&amp;egrave;que compose une importante partie du fonds ancien de la Biblioth&amp;egrave;que d&amp;rsquo;Orl&amp;eacute;ans, transf&amp;eacute;r&amp;eacute; lors de la R&amp;eacute;volution fran&amp;ccedil;aise. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;Mentionn&amp;eacute; au XVIII&lt;/span&gt;&lt;sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt; si&amp;egrave;cle par l&amp;rsquo;abb&amp;eacute; Lebeuf dans l&amp;rsquo;une de ses &lt;/span&gt;&lt;em&gt;Dissertations sur l&amp;rsquo;histoire civile et eccl&amp;eacute;siastique de Paris&lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;, il est d&amp;eacute;couvert par Fran&amp;ccedil;ois Raynouard en 1813 dans les collections de la Biblioth&amp;egrave;que d&amp;rsquo;Orl&amp;eacute;ans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h3&gt;Description du manuscrit :&lt;/h3&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;Au sein d&amp;rsquo;un recueil, parchemin, 275 p. (XI&lt;sup&gt;e&lt;/sup&gt;&amp;nbsp;s.). Le &lt;em&gt;Boeci&lt;/em&gt; a &amp;eacute;t&amp;eacute; copi&amp;eacute; &amp;agrave; la fin du manuscrit (p. 269-275) sur des feuillets laiss&amp;eacute;s blancs.&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h3&gt;Identifiant (cote) :&lt;/h3&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;Biblioth&amp;egrave;que municipale d'Orl&amp;eacute;ans, ms. 444 (ancienne cote : n&amp;deg; 374).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h3&gt;Description d&amp;eacute;taill&amp;eacute;e :&lt;/h3&gt;&#13;
&lt;p&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;Voir la description compl&amp;egrave;te du manuscrit dans le Catalogue g&amp;eacute;n&amp;eacute;ral des manuscrits des biblioth&amp;egrave;ques publiques de France (sur le site du Catalogue collectif de France : &lt;/span&gt;&lt;a title="aller sur le Catalogue collectif de France" href="http://ccfr.bnf.fr/" target="_blank" rel="noopener"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;ccfr.bnf.fr&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;) : &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;span data-mce-mark="1"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;&lt;a title="consulter la notice du manuscrit sur ccfr.bnf.fr" href="http://ccfr.bnf.fr/portailccfr/jsp/index_view_direct_anonymous.jsp?record=eadcgm:EADC:D18013076" target="_blank" rel="noopener"&gt;http://ccfr.bnf.fr/portailccfr/jsp/index_view_direct_anonymous.jsp?record=eadcgm:EADC:D18013076&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&#13;
&lt;h3&gt;&amp;Eacute;tude :&lt;/h3&gt;&#13;
&lt;h4&gt;1. Contenu du &lt;em&gt;Boeci&lt;/em&gt; :&lt;/h4&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;Le &lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;Boeci&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt; est un po&amp;egrave;me inspir&amp;eacute; du trait&amp;eacute; &lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;De Consolatione Philosophae, &lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;r&amp;eacute;dig&amp;eacute; par&lt;/span&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;&amp;nbsp;Bo&amp;egrave;ce dans sa prison de Pavie, apr&amp;egrave;s qu'il ait &amp;eacute;t&amp;eacute; emprisonn&amp;eacute; en 520 par Th&amp;eacute;odoric le Grand, roi ostrogoth d'Italie et h&amp;eacute;ritier de fait des empereurs romains d'Occident. Le fragment conserv&amp;eacute;, qui n&amp;rsquo;&amp;eacute;voque que le d&amp;eacute;but de la &lt;em&gt;Consolatio Philosophae&lt;/em&gt;, constitue sans doute le commencement d&amp;rsquo;une &amp;oelig;uvre beaucoup plus volumineuse. Initialement trait&amp;eacute; de morale sto&amp;iuml;cienne influenc&amp;eacute;e par le n&amp;eacute;oplatonisme, d&amp;eacute;peignant de fa&amp;ccedil;on all&amp;eacute;gorique la consolation apport&amp;eacute;e au phisolophe incarc&amp;eacute;r&amp;eacute; par la Philosophie, qui dialogue avec lui en abordant des concepts tels que la souffrance, la consolation, le d&amp;eacute;terminisme, la libert&amp;eacute;, la providence, la justice ou la vertu. Bo&amp;egrave;ce sera ex&amp;eacute;cut&amp;eacute; en 524 au terme de quatre ann&amp;eacute;es de d&amp;eacute;tention.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;Si ce texte occitan est l&amp;rsquo;imitation d&amp;rsquo;une &amp;oelig;uvre morale tr&amp;egrave;s c&amp;eacute;l&amp;egrave;bre au Moyen &amp;Acirc;ge, Robert Lafont et Christian Anatole ont fait remarquer que son auteur fait preuve d'un projet po&amp;eacute;tique : &amp;laquo; L&amp;rsquo;auteur occitan a m&amp;ecirc;l&amp;eacute; &amp;agrave; ce texte de tradition cl&amp;eacute;ricale des notations plus populaires qui appartiennent &amp;agrave; la l&amp;eacute;gende du saint. Il a surtout laiss&amp;eacute; aller son imagination &amp;agrave; d&amp;eacute;crire l&amp;rsquo;&amp;eacute;chelle symbolique qui appara&amp;icirc;t &amp;agrave; Bo&amp;egrave;ce peinte sur le v&amp;ecirc;tement de Dame Philosophie. Ce n&amp;rsquo;est pas un clerc seulement, mais un po&amp;egrave;te de m&amp;eacute;tier. &amp;raquo; De fait, en paraphrasant un texte all&amp;eacute;gorique mais aussi partiellement autobiographique, l'auteur se place &amp;agrave; mi-chemin entre un trait&amp;eacute; de philosophie morale reformul&amp;eacute; et une hagiographie de Bo&amp;egrave;ce, consid&amp;eacute;r&amp;eacute; selon la tradition chr&amp;eacute;tienne comme un saint de l'&amp;Eacute;glise catholique, bien qu'il n'ait jamais &amp;eacute;t&amp;eacute; canonis&amp;eacute;.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;Le po&amp;egrave;me commence par un appel aux jeunes hommes dissip&amp;eacute;s (v. 1-19), puis &amp;eacute;voque l&amp;rsquo;emprisonnement de Bo&amp;egrave;ce (v. 20-157) et se termine avec l&amp;rsquo;apparition de la Dame (v.158-258). Le vers 258 est tronqu&amp;eacute; au d&amp;eacute;but du second mot : &amp;laquo; De pec&amp;hellip; &amp;raquo;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h4&gt;2. Le &lt;em&gt;Boeci &lt;/em&gt;ou l'acte de naissance de la litt&amp;eacute;rature occitane :&lt;/h4&gt;&#13;
&lt;p&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;La plupart des historiens de la litt&amp;eacute;rature occitane ont fait du &lt;/span&gt;&lt;em&gt;Boeci &lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;une des plus anciennes &amp;oelig;uvres d&amp;rsquo;expression occitane aux c&amp;ocirc;t&amp;eacute;s de la&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Canso de sancta Fides de Agen&lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;L&amp;rsquo;&amp;eacute;mergence de l&amp;rsquo;occitan comme langue d&amp;rsquo;&amp;eacute;criture se d&amp;eacute;roule dans un processus long, peu perceptible dans la documentation, qui s'op&amp;egrave;re entre le VIII&lt;/span&gt;&lt;sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt; et le XI&lt;/span&gt;&lt;sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt; si&amp;egrave;cle. Le &lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;Boeci &lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;comme la &lt;em&gt;Chanson de Sainte Foi&lt;/em&gt; marquent un tournant dans la mesure o&amp;ugrave; la langue occitane y est autonome, contrairement aux documents ant&amp;eacute;rieurs, o&amp;ugrave; le conflit avec le latin est &amp;eacute;vident. Le cas de l&amp;rsquo;&amp;eacute;mergence de la &lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;scripta &lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;occitane est original : &amp;laquo; Paradoxalement, la premi&amp;egrave;re des &amp;eacute;critures ainsi mise en point ne fut pas administrative, mais po&amp;eacute;tique. En effet, la premi&amp;egrave;re charte dont la r&amp;eacute;daction soit fond&amp;eacute;e sur l&amp;rsquo;emploi exclusif et autonome de la langue d&amp;rsquo;oc est dat&amp;eacute;e d&amp;rsquo;avril 1102. D&amp;rsquo;autres chartes pr&amp;eacute;sentent &amp;agrave; des dates plus anciennes des fragments qui, noy&amp;eacute;s dans le latin, se laissent identifier comme romans, mais dans un phras&amp;eacute; g&amp;eacute;n&amp;eacute;ral qui ne s&amp;rsquo;est pas d&amp;eacute;marqu&amp;eacute; de l&amp;rsquo;usage du latin. (...) Ainsi, ce sont selon toute vraisemblance le &lt;em&gt;po&amp;egrave;me sur Bo&amp;egrave;ce&lt;/em&gt; et la &lt;em&gt;Chanson de sainte Foi&lt;/em&gt; qui constituent aux alentours de l&amp;rsquo;an Mil la premi&amp;egrave;re affirmation nette de la romanit&amp;eacute; d&amp;rsquo;oc face &amp;agrave; la tradition &amp;eacute;crite latine. &amp;raquo;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;&amp;Agrave; partir de cette &amp;eacute;poque, la langue occitane comme langue d'&amp;eacute;criture, de pens&amp;eacute;e et de cr&amp;eacute;ation va se d&amp;eacute;velopper au point que moins d'un si&amp;egrave;cle plus tard, avec Guilhem IX et les premiers troubadours, le rapport de force entre le latin et l'occitan aura bascul&amp;eacute; en faveur de la seconde pour l'innovation po&amp;eacute;tique. &amp;Agrave; propos du fragment du &lt;/span&gt;&lt;em&gt;Boeci&lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;, Robert Lafont &amp;eacute;crit : &amp;laquo; nous sommes aux sources d'une litt&amp;eacute;rature nouvelle, d&amp;eacute;j&amp;agrave; ma&amp;icirc;tresse de sa forme. &amp;raquo;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;Notons cependant que le &lt;/span&gt;&lt;em&gt;Boeci &lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;ouvre davantage la voie &amp;agrave; une prose religieuse d&amp;rsquo;expression occitane qu&amp;rsquo;&amp;agrave; la lyrique des troubadours &amp;laquo; qui s&amp;rsquo;opposeront tant &amp;agrave; l&amp;rsquo;ancienne culture latine qu&amp;rsquo;&amp;agrave; la nouvelle cr&amp;eacute;ation po&amp;eacute;tique cl&amp;eacute;ricale. &amp;raquo; En effet, les topos de la&amp;nbsp;&lt;em&gt;Fin'Amor&amp;nbsp;&lt;/em&gt;n'apparaissent encore nullement dans cette oeuvre nourrie des dialogues de Platon et de la pens&amp;eacute;e de saint Augustin, qui se rattache clairement &amp;agrave; la culture de l'Antiquit&amp;eacute; chr&amp;eacute;tienne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h4&gt;3. La datation de l&amp;rsquo;&amp;oelig;uvre :&lt;/h4&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;La datation du &lt;/span&gt;&lt;em&gt;Boeci &lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;a donn&amp;eacute; lieu &amp;agrave; beaucoup de sp&amp;eacute;culations depuis le XVIII&lt;/span&gt;&lt;sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt; si&amp;egrave;cle o&amp;ugrave; Court de G&amp;eacute;belin (Discours pr&amp;eacute;liminaire du &lt;/span&gt;&lt;em&gt;Dictionnaire &amp;eacute;tymologique de la langue fran&amp;ccedil;aise&lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;, 1773-1782), le faisait remonter au IX&lt;/span&gt;&lt;sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt; si&amp;egrave;cle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p dir="ltr"&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;La plupart des sp&amp;eacute;cialistes s&amp;rsquo;accordent cependant sur la datation propos&amp;eacute;e d&amp;egrave;s le XIX&lt;/span&gt;&lt;sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt; si&amp;egrave;cle par Fran&amp;ccedil;ois Raynouard puis Paul Meyer, c&amp;rsquo;est-&amp;agrave;-dire entre la fin du X&lt;/span&gt;&lt;sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt; si&amp;egrave;cle et plus probablement le premier tiers du XI&lt;/span&gt;&lt;sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt; si&amp;egrave;cle selon l&amp;rsquo;&amp;eacute;tude linguistique tr&amp;egrave;s pouss&amp;eacute;e de Vladimir Rabotine&lt;/span&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;, dont les conclusions sont confirm&amp;eacute;es par les critiques post&amp;eacute;rieurs (Ren&amp;eacute; Lavaud et Georges Machicot, 1950 ; Christian Anatole et Robert Lafont, 1970). L&amp;rsquo;&amp;eacute;tude de Vladimir Rabotine, qui conclut &amp;agrave; l&amp;rsquo;ant&amp;eacute;riorit&amp;eacute; du &lt;/span&gt;&lt;em&gt;Boeci &lt;/em&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;sur la &lt;em&gt;Chanson de Sainte Foi&lt;/em&gt; d&amp;rsquo;une vingtaine d&amp;rsquo;ann&amp;eacute;es, confirme que le fragment en occitan sur Bo&amp;egrave;ce est bien &amp;laquo; le plus ancien monument litt&amp;eacute;raire de la langue d&amp;rsquo;oc &amp;raquo;&lt;/span&gt;&lt;span data-mce-mark="1"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;span data-mce-mark="1"&gt;L&amp;rsquo;&amp;eacute;tude de la langue du po&amp;egrave;me permet de l&amp;rsquo;attribuer &amp;agrave; un auteur de la r&amp;eacute;gion limousine, sans doute un clerc de l&amp;rsquo;abbaye Saint-Martial de Limoges, grand foyer d&amp;rsquo;&amp;eacute;crit religieux d&amp;rsquo;expression occitane. La copie aujourd&amp;rsquo;hui conserv&amp;eacute;e &amp;agrave; la Biblioth&amp;egrave;que d&amp;rsquo;Orl&amp;eacute;ans a sans doute &amp;eacute;t&amp;eacute; r&amp;eacute;alis&amp;eacute;e dans la m&amp;ecirc;me abbaye avant de rejoindre la librairie de l&amp;rsquo;abbaye de Saint-Benoit-sur-Loire.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&#13;
&lt;h2&gt;&amp;Eacute;ditions et traductions :&lt;/h2&gt;&#13;
&lt;p&gt;1/ RAYNOUARD , Fran&amp;ccedil;ois.&amp;nbsp;&lt;em&gt;Choix des po&amp;eacute;sies originales des troubadours&lt;/em&gt;&lt;em&gt;,&lt;/em&gt; t. II, Paris, 1817.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;Aussi : RAYNOUARD (Fran&amp;ccedil;ois), &lt;em&gt;Fragment d&amp;rsquo;un po&amp;egrave;me en vers romans sur Boece&amp;hellip;&lt;/em&gt;, Paris, 1817.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Premi&amp;egrave;re &amp;eacute;dition compl&amp;egrave;te du texte et traduction fran&amp;ccedil;aise.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;En ligne sur Occitanica&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt; :&lt;/strong&gt; &lt;a title="consulter le document sur www.occitanica.eu" href="http://occitanica.eu/omeka/items/show/11572" target="_self"&gt;consulter le document.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2/DIEZ, Friedrich.&amp;nbsp;&lt;em&gt;Altromanische Sprachdenkm&amp;auml;ler&lt;/em&gt;, Bonn, 1846, p. 39-72. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3/ BARTSCH, Karl, &lt;em&gt;Chrestomathie proven&amp;ccedil;ale&lt;/em&gt;, Elberfeld, 1868.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4/ MEYER, Paul, &lt;em&gt;Recueil d&amp;rsquo;anciens textes bas-latins, proven&amp;ccedil;aux et fran&amp;ccedil;ais&lt;/em&gt;, Paris, 1877, 23-32 &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;En ligne sur Gallica :&lt;/strong&gt; &lt;a title="consulter le document sur gallica.bnf.fr" href="http://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k4153b/f29" target="_blank" rel="noopener"&gt;consulter le document.&amp;nbsp;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;5/ H&amp;Uuml;NDGEN, Franz, &lt;em&gt;Kritische Ausgabe des altprovenzalischen Bo&amp;euml;thiusliedes unter Beif&amp;uuml;gung eines Commentars&lt;/em&gt;, Oppeln 1883.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&amp;Eacute;dition jug&amp;eacute;e &amp;laquo; peu satisfaisante &amp;raquo; par Vladimir Rabotine.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;6/ CRESCINI, Vincenzo.&amp;nbsp;&lt;em&gt;Manualetto provenzale per uso degli alunni delle Facolt&amp;agrave; di Lettere&lt;/em&gt;, Verona ; Padova, 1892, p. 1-5. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;7/ APPEL, Carl.&amp;nbsp;&lt;em&gt;Provenzalische Chrestomathie&lt;/em&gt;, Leipzig, 1895, p. 147-151.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;8/ BARTSCH, Karl. &lt;em&gt;C&lt;/em&gt;&lt;em&gt;hrestomathie proven&amp;ccedil;ale&lt;/em&gt;, 6&lt;sup&gt;e&lt;/sup&gt; &amp;eacute;d. enti&amp;egrave;rement refondue par Eduard Koschwitz, Marburg, 1904. &amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;9/ BOSELLI, Antonio. &lt;em&gt;Il Boecis in antico provenzale secondo la lezione dell'apografo orleanse&lt;/em&gt;, Roma, 1903.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;10/ LAVAUD, Ren&amp;eacute;, MACHICOT, Georges.&amp;nbsp;&lt;em&gt;Boecis : po&amp;egrave;me sur Bo&amp;egrave;ce (fragment)&lt;/em&gt;, Toulouse, Institut d&amp;rsquo;&amp;Eacute;tudes Occitanes, 1950.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nouvelle &amp;eacute;dition et traduction fran&amp;ccedil;aise litt&amp;eacute;rale.&lt;/p&gt;&#13;
&lt;/div&gt;</text>
            </elementText>
            <elementText elementTextId="658157">
              <text>&lt;p style="margin-bottom: 0cm; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: 10pt;"&gt;Lo &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: 10pt;"&gt;&lt;i&gt;Boeci &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: 10pt;"&gt;es un po&amp;egrave;ma allegoric, parafrasi en lenga occitana del tractat esto&amp;iuml;cian e neoplatonician &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: 10pt;"&gt;&lt;i&gt;Consolatio philosophiae &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: 10pt;"&gt;del filos&amp;ograve;f e &amp;ograve;me poliric latin Anicius Manlius Severinus Boethius dich Bo&amp;egrave;ci (480-524)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: 10pt;"&gt;&lt;i&gt;.&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: 10pt;"&gt; Es estat probable compausat en Lemosin a l'entorn de l'An Mil. Aqueste po&amp;egrave;ma sus la vida de Bo&amp;egrave;ci es conegut per un manuscrit fragmentari de 258 v&amp;egrave;rns decasillabas conservat al dintre d'un recu&amp;egrave;lh de manuscrits del fons ancian de la Bibliot&amp;egrave;ca d'Orleans.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Lo fragment del &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Boeci&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt; es gaitat, amb la &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Canso de sancta Fides de Agen&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;, coma una de las &amp;ograve;bras liter&amp;agrave;rias mai ancianas compausadas en lenga occitana.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h2&gt;Autras versions del t&amp;iacute;tol :&lt;/h2&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Lo manuscrit ne comportant pas nat element de t&amp;iacute;tol, los diferents editors e critics an fargat mantes t&amp;iacute;tols desempu&amp;egrave;i la debuta del s&amp;egrave;gle XIX. Lo t&amp;iacute;tol &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Bo&amp;egrave;ci &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;es al jorn d'anu&amp;egrave;ch adoptat coma t&amp;iacute;tol convencional (t&amp;iacute;tol unif&amp;ograve;rma).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h3&gt;F&amp;ograve;rmas desjitadas&amp;nbsp;:&lt;/h3&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&amp;lt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="background: #ffffff;"&gt;Po&amp;egrave;me en vers romans sur Bo&amp;egrave;ce&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;(F. Raynouard, 1817)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&amp;lt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="background: #ffffff;"&gt;Bo&amp;egrave;ce&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;(P. Meyer, 1872)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&amp;lt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="background: #ffffff;"&gt;Boecis&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;(V. Crescini, 1926)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&amp;lt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="background: #ffffff;"&gt;Fragments de la Vie de Bo&amp;egrave;ce en langue romane&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h2&gt;Exemplaris conservats&amp;nbsp;:&lt;/h2&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; font-style: normal; font-weight: normal; widows: 2; orphans: 2;" align="JUSTIFY"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Lo &lt;i&gt;Boeci &lt;/i&gt;es conegut per una sola c&amp;ograve;pia fragment&amp;agrave;ria copiada al cap d'un recu&amp;egrave;lh de t&amp;egrave;xtes religi&amp;oacute;s conservats a la Bibliot&amp;egrave;ca d'Orleans&amp;nbsp;: &amp;laquo;&amp;nbsp;J&amp;eacute;r&amp;eacute;mie et &amp;Eacute;z&amp;eacute;chiel, suivis de sermons, du Cantique des cantiques et d'un fragment de la Vie de Bo&amp;egrave;ce en langue romane &amp;raquo;. Lo po&amp;egrave;ma comen&amp;ccedil;a al mitan de la pagina 269 e s'acaba a la pagina 275 per un mot picat. Los 21 primi&amp;egrave;rs v&amp;egrave;rs (pagina 269) son d'una escritura pus arca&amp;iuml;ca que lo demai del fragment.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h3&gt;Provenen&amp;ccedil;a&amp;nbsp;:&lt;/h3&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Lo manuscrit proven de l'abadia de Saint-Benoit-sur-Loire (abadia de Fleury), que sa bibliot&amp;egrave;ca compausa una importanta partida del fons ancian de la Bibliot&amp;egrave;ca d'Orl&amp;eacute;ans, transferit al cors de la Revolucion francesa.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Mencionat al s&amp;egrave;gle XVIII per l'abat Lebeuf dins l'una de sas &amp;laquo;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Dissertations sur l&amp;rsquo;histoire civile et eccl&amp;eacute;siastique de Paris&amp;nbsp;&amp;raquo;, es descob&amp;egrave;rt per Fran&amp;ccedil;ois Raynouard en 1813 dins las colleccions de la Bibliot&amp;egrave;ca d'Orl&amp;eacute;ans.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h2&gt;Descripcion del manuscrit&amp;nbsp;:&lt;/h2&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Al dintre d'un recu&amp;egrave;lh, pergam, 275 p. (XIe s.). Lo &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Boeci &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;es estat copiar al cap del manuscrit (p.269-275) sus de fulhets daissats blancs.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h3&gt;Identificant (c&amp;ograve;ta)&amp;nbsp;:&lt;/h3&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; font-style: normal; font-weight: normal; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;Bibliot&amp;egrave;ca municipala d'Orl&amp;eacute;ans, ms. 444 (anciana c&amp;ograve;ta : n&amp;deg; 374).&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h3&gt;Descripcion detalhada :&lt;/h3&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Veire la descripcion completa del manuscrit dins lo Catal&amp;ograve;g general dels manuscrits de las bibiot&amp;egrave;cas publicas de Fr&amp;agrave;ncia (sul siti del Catal&amp;ograve;g collectiu de Fr&amp;agrave;ncia :&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://ccfr.bnf.fr/" target="_blank" rel="noopener"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;ccfr.bnf.fr&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;) :&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&lt;span style="background: #ffffff;"&gt;&lt;a href="http://ccfr.bnf.fr/portailccfr/jsp/index_view_direct_anonymous.jsp?record=eadcgm:EADC:D18013076"&gt;http://ccfr.bnf.fr/portailccfr/jsp/index_view_direct_anonymous.jsp?record=eadcgm:EADC:D18013076&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h3&gt;Estudi&amp;nbsp;:&lt;/h3&gt;&#13;
&lt;h4&gt;1. Contengut del &lt;i&gt;Boeci&amp;nbsp;&lt;/i&gt;&lt;/h4&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; font-style: normal; font-weight: normal; widows: 2; orphans: 2;" align="JUSTIFY"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-family: Latho;"&gt;Lo &lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Latho;"&gt;&lt;i&gt;Boeci &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: Latho;"&gt;es un po&amp;egrave;ma inspirat del tractat &lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family: Latho;"&gt;&lt;i&gt;De Consolatione Philosophae&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family: Latho;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;,&amp;nbsp;redigit per Bo&amp;egrave;ci dens la si&amp;aacute; preison de Pavia, apr&amp;egrave;p que siague estat empreisonat en 520 per Teodoric lo Grand, rei ostrogot d'Italia e ereti&amp;egrave;r de fach dels emperadors romans d'Occident. Lo fragment conservat, que n'ev&amp;ograve;ca pas que la debuta de la &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family: Latho;"&gt;&lt;i&gt;De Consolatione Philosophae &lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family: Latho;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;constitu&amp;iuml;s sens dobte lo comen&amp;ccedil;ament d'una &amp;ograve;bra plan mai voluminosa. Inicialament tractat de morala esto&amp;iuml;ciana influenciada pel neoplatonisme, pintrant de fai&amp;ccedil;on allegorica lo consolament aportat al filos&amp;ograve;fa engabiat per la Filosofia, que dial&amp;ograve;ga amb &amp;egrave;l en abordant de conc&amp;egrave;ptes tals que lo patiment, lo consolament, lo determinisme, la libertat, la provid&amp;eacute;ncia, la just&amp;iacute;cia o la vertut. Bo&amp;egrave;ci ser&amp;agrave; esecutat en 524 al cap de quatre annadas de detencion.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; font-style: normal; font-weight: normal; widows: 2; orphans: 2;" align="JUSTIFY"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family: Latho;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;S'aquel t&amp;egrave;xte occitan es l'imitacion d'una &amp;ograve;bra morala f&amp;ograve;r&amp;ccedil;a cel&amp;egrave;bre a l'Edat Mejana, Rob&amp;egrave;rt Lafont e Crestian Anatole an fach remarcar que son autor fai pr&amp;ograve;va d'un proj&amp;egrave;cte poetic &amp;laquo;&amp;nbsp;L'autor occitan a mesclat ad aquel t&amp;egrave;xte de tradicion clericala de notacions mai popularas qu'apartenen a la legenda del sant. A susquetot daissat anar la si&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-family: Latho;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&amp;aacute; imaginacion a descriure l'escala simbolica qu'apareis a Bo&amp;egrave;ci pintrada sul vestit de D&amp;ograve;na Filosofia. N'es pas tan solament un cl&amp;egrave;rgue, mes un po&amp;egrave;ta de mesti&amp;egrave;r&amp;nbsp;&amp;raquo;. De fach, en parafrasant un t&amp;egrave;xte allegoric mas tanben parcialament autobiografic, l'autor se pla&amp;ccedil;a a meitat-camin entre un trachat de filosofia morala reformulat e una agiografia de Bo&amp;egrave;ci, gaitat segond la tradicion crestiana coma un sant de la Gleisa catolica, ben que ne siasque pas jamai estat canonizat.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h4&gt;2. Lo &lt;i&gt;Boeci&lt;/i&gt; o l'acta de naissen&amp;ccedil;a de la literatura occitana&amp;nbsp;:&lt;/h4&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;La majora part dels istorians de la literatura occitana an fach del &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Boeci &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;una de las pus ancianas &amp;ograve;bras d'expression occitana als costats de la &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Canso de sancta Fides de Agen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;L'espelida de l'occitan coma lenga d'escritura se desrotla dins un processus long, pauc perceptible dins la documentacion, que s'op&amp;egrave;ra entre los s&amp;egrave;gles VIII e XI. Lo Boeci tanben coma la &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Canso de sancta Fides&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt; marcan una virada dins la mesura on la lenga occitana i es auton&amp;ograve;ma, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;A l'encontra dels documents anteriors, onte lo conflicte amb lo latin es de con&amp;eacute;isser. Lo cas de l'espelida de la &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;scripta &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;occitana es original. &amp;laquo;&amp;nbsp;Paradoxalament, la primi&amp;egrave;ra de las escrituras aital mesas al ponch ne fogu&amp;egrave;t pas administrativa mas poetica. D'efi&amp;egrave;ch, la primi&amp;egrave;ra carta que sa redaccion es fondada sus l'emplec auton&amp;ograve;me e exclusiu de l'occitan es datada d'abrial de 1102. D'autras cartas presentan a de datas mai ancianas de fragments que, negats dins lo latin, se daissan identificar coma romans, mas dins un frasat general que ne s'es pas desmarcat de l'usatge del latin. (&amp;hellip;) Aital, son mai que probable lo po&amp;egrave;ma sus Bo&amp;egrave;ci e la can&amp;ccedil;on de santa Fe que constitu&amp;iuml;ssen a l'entorn de l'an Mil la primi&amp;egrave;ra afirmacion neta de la romanitat d'&amp;ograve;c de cap a la tradicion escricha latina. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;A partir d'aquel temps, la lenga occitana coma lenga d'escritura, de pensada emai de creacion se vai desvelopar al ponch que mens d'un s&amp;egrave;gle pus tard, amb Guilh&amp;egrave;m IX e los primi&amp;egrave;rs trobadors, lo rap&amp;ograve;rt de f&amp;ograve;r&amp;ccedil;a entre lo latin e l'occitan aur&amp;agrave; bassaculat en favor de la segonda per l'innovacion poetica. A prepaus del fragment del Bo&amp;egrave;ci, Rob&amp;egrave;rt Lafont escriu&amp;nbsp;: &amp;laquo;&amp;nbsp;siam a las sor&amp;ccedil;as d'una literatura nov&amp;egrave;la, desj&amp;agrave; mestressa de sa f&amp;ograve;rma.&amp;nbsp;&amp;raquo;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Notam &amp;ccedil;aquel&amp;agrave; que lo &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Boeci&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt; dubr&amp;iacute;s davantatge la via ad una pr&amp;ograve;sa religiosa d'expression occitana que non pas a la lirica dels trobadors &amp;laquo;&amp;nbsp;que s'opausar&amp;agrave;n tanplan a l'anciana cultura latina coma a la nov&amp;egrave;la creacion poetica clericala.&amp;nbsp;&amp;raquo;. D'efi&amp;egrave;ch, los t&amp;ograve;pos de la Fin'Amor n'apareisson encara pas cap de briga dins aquela &amp;ograve;bra noirigada dels dial&amp;ograve;gs de Platon e de la pensada de sant Augustin, que se restacla clarament a la cultura de l'Antiquitat crestiana.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h3&gt;3. La datacion de l'&amp;ograve;bra&amp;nbsp;:&lt;/h3&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;La datacion del Boeci a balhat l&amp;ograve;c a belc&amp;ograve;p d'especulacions dempuei lo s&amp;egrave;gle XVIII onte Cort de Gibelin (Discours pr&amp;eacute;liminaire du&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Dictionnaire &amp;eacute;tymologique de la langue fran&amp;ccedil;aise&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;, 1773-1782), lo fasi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Latho;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&amp;aacute; remontar al s&amp;egrave;gle IX.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;La majora part dels especialistas s'ac&amp;ograve;rdan &amp;ccedil;aquel&amp;agrave; sus la datacion propausada tanl&amp;egrave;u lo s&amp;egrave;gle XIX per Fran&amp;ccedil;ois Raynouard pu&amp;egrave;i Paul Meyer, aqu&amp;ograve;'s a dire entre la fin del s&amp;egrave;gle IX e mai probablament lo primi&amp;egrave;r t&amp;egrave;r&amp;ccedil; del s&amp;egrave;gle XI segond l'estudi ling&amp;uuml;istic f&amp;ograve;r&amp;ccedil;a ponchut de Vladimir Rabotine, que sas conclusions son confirmadas per los critics posteriors (Ren&amp;eacute; Lavaud et georges Machicot, 1950&amp;nbsp;; Christian Anatole et Rob&amp;egrave;rt Lafont, 1970). L'estudi de Vladimir Rabotine, que concl&amp;uacute;s a l'anterioritat del &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Bo&amp;egrave;ci &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;sus la &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Chanson de Sainte Foi&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt; d'un vintenat d'annadas, conforma que lo fragment en occitan sus Bo&amp;egrave;ci es plan &amp;laquo;&amp;nbsp;lo mai ancian monument literari de la lenga d'&amp;ograve;c&amp;nbsp;&amp;raquo;.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; border: none; padding: 0cm; font-style: normal; font-weight: normal; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="background: #ffffff;"&gt;L'estudi de la lenga del po&amp;egrave;ma permet de l'atribu&amp;iuml;r ad un autor del virat lemosin, probable un cl&amp;egrave;rgue de l'abadia Sant-Mar&amp;ccedil;au-de-Lem&amp;ograve;ges, grand fogui&amp;egrave;r d'escrich religi&amp;oacute;s d'expression occitana. La c&amp;ograve;pia anu&amp;egrave;ch conservada a la Bibliot&amp;egrave;ca d'Orleans es probable estada realizada dins la meteissa abadia avant de rej&amp;oacute;nher la libreria de l'abadia de Saint-Benoit-sur-Loire.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;h2&gt;Edicions e reviradas :&lt;/h2&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm; background: #ffffff; border: none; padding: 0cm; widows: 2; orphans: 2;" align="LEFT"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;1/ RAYNOUARD , Fran&amp;ccedil;ois.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Choix des po&amp;eacute;sies originales des troubadours,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&amp;nbsp;t. II, Paris, 1817.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;Aussi : RAYNOUARD (Fran&amp;ccedil;ois),&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Fragment d&amp;rsquo;un po&amp;egrave;me en vers romans sur Boece&amp;hellip;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;, Paris, 1817.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Primi&amp;egrave;ra edicion completa del t&amp;egrave;xte e revirada francesa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;b&gt;En linha sus Occitanica&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;b&gt;:&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://occitanica.eu/omeka/items/show/11572" target="_self"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;consultar lo document.&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2/DIEZ, Friedrich.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Altromanische Sprachdenkm&amp;auml;ler&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;, Bonn, 1846, p. 39-72.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3/ BARTSCH, Karl,&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Chrestomathie proven&amp;ccedil;ale&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;, Elberfeld, 1868.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4/ MEYER, Paul,&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Recueil d&amp;rsquo;anciens textes bas-latins, proven&amp;ccedil;aux et fran&amp;ccedil;ais&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;, Paris, 1877, 23-32&amp;nbsp;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;b&gt;En linha sus Gallica :&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;a href="http://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k4153b/f29" target="_blank" rel="noopener"&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;u&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;consultar lo document.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/u&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;5/ H&amp;Uuml;NDGEN, Franz,&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Kritische Ausgabe des altprovenzalischen Bo&amp;euml;thiusliedes unter Beif&amp;uuml;gung eines Commentars&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;, Oppeln 1883.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Edicion jutjada &amp;laquo; pauc satisfasenta &amp;raquo; per Vladimir Rabotine.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;6/ CRESCINI, Vincenzo.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Manualetto provenzale per uso degli alunni delle Facolt&amp;agrave; di Lettere&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;, Verona ; Padova, 1892, p. 1-5.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;7/ APPEL, Carl.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Provenzalische Chrestomathie&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;, Leipzig, 1895, p. 147-151.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;8/ BARTSCH, Karl.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Chrestomathie proven&amp;ccedil;ale&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;, 6e&amp;nbsp;&amp;eacute;d. enti&amp;egrave;rement refondue par Eduard Koschwitz, Marburg, 1904. &amp;nbsp; &amp;nbsp;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;9/ BOSELLI, Antonio.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Il Boecis in antico provenzale secondo la lezione dell'apografo orleanse&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;, Roma, 1903.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;10/ LAVAUD, Ren&amp;eacute;, MACHICOT, Georges.&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;Boecis : po&amp;egrave;me sur Bo&amp;egrave;ce (fragment)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: #626262;"&gt;&lt;span style="font-family: Lato;"&gt;&lt;span style="font-size: small;"&gt;&lt;span style="font-style: normal;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal;"&gt;, Toulouse, Institut d&amp;rsquo;&amp;Eacute;tudes Occitanes, 1950.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Edicion nov&amp;egrave;la mai revirada francesa literala.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&#13;
&lt;p style="margin-bottom: 0cm;" align="LEFT"&gt;&lt;/p&gt;</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="45">
          <name>Publisher</name>
          <description>An entity responsible for making the resource available</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="882820">
              <text>CIRDOC - Institut occitan de cultura</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="94">
          <name>Date Issued</name>
          <description>Date of formal issuance (e.g., publication) of the resource.</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="882821">
              <text>2019-04-02 DE</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="47">
          <name>Rights</name>
          <description>Information about rights held in and over the resource</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="882822">
              <text>CIRDOC - Institut occitan de cultura</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="98">
          <name>License</name>
          <description>A legal document giving official permission to do something with the resource.</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="882823">
              <text>Licence ouverte</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="46">
          <name>Relation</name>
          <description>A related resource</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="882824">
              <text>vignette : https://www.occitanica.eu/files/square_thumbnails/372a404d5477e4380040fc1cb969543a.jpg</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="42">
          <name>Format</name>
          <description>The file format, physical medium, or dimensions of the resource</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="882825">
              <text>text/html</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="44">
          <name>Language</name>
          <description>A language of the resource</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="882826">
              <text>oci</text>
            </elementText>
            <elementText elementTextId="882827">
              <text>fre</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="51">
          <name>Type</name>
          <description>The nature or genre of the resource</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="882828">
              <text>Text</text>
            </elementText>
            <elementText elementTextId="882829">
              <text>texte électronique </text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="43">
          <name>Identifier</name>
          <description>An unambiguous reference to the resource within a given context</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="882830">
              <text>https://www.occitanica.eu/items/show/3457</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="39">
          <name>Creator</name>
          <description>An entity primarily responsible for making the resource</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="882846">
              <text>CIRDOC - Institut occitan de cultura</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
      </elementContainer>
    </elementSet>
    <elementSet elementSetId="8">
      <name>Occitanica</name>
      <description>Jeu de métadonnées internes a Occitanica</description>
      <elementContainer>
        <element elementId="173">
          <name>Portail</name>
          <description>Le portail dans la typologie Occitanica</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="603736">
              <text>Enciclopèdia</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="174">
          <name>Sous-Menu</name>
          <description>Le sous-menu dans la typologie Occitanica</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="603737">
              <text>Documentari</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="172">
          <name>Type de Document</name>
          <description>Le type dans la typologie Occitanica</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="603738">
              <text>Œuvre ou corpus</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="182">
          <name>Catégorie</name>
          <description>La catégorie dans la typologie Occitanica</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="645786">
              <text>Encyclopédie</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
        <element elementId="171">
          <name>Contributeur</name>
          <description>Le contributeur à Occitanica</description>
          <elementTextContainer>
            <elementText elementTextId="718266">
              <text>CIRDOC - Institut occitan de cultura</text>
            </elementText>
          </elementTextContainer>
        </element>
      </elementContainer>
    </elementSet>
  </elementSetContainer>
</item>
